Beroendets utsida & vad som avslöjar oss
Folk ser mer än vi tror
Inget är osynligt. En daglig drog- eller alkoholvana vana lämnar spår. De kan vara subtila, men för den som ser syns det tydligt. De sista som får reda på de är vi för de flesta undviker helst den diskussionen.
Enligt min egen erfarenhet är det inte utseendet som folk reagerar på mest. De ser inte vad vi ser i spegeln, de tänker inte "han knarkar säkert" som första tanke, med undantag för kronisk amfetaminpåverkan.
Blicken säger allt,
Utöver blicken ses ofta mycket aktivitet runt munnen & käkarna, pratar intensivt, yviga gester, kommer aldrig till poängen & svarar på meddelanden i essäform. Stimtext är direkt give away för övrigt. Konstant aktivitet, kaos runtomkring eller helt still, helt fast i något i timmar likt en oändligt motiverad zombie, kan inte sluta för det blir fan aldrig klart. Har inte ens blinkat på 3 timmar.
Ursäkterna blir ett mönster
Om påverkan är subtil reagerar omgivningen främst på avvikande beteende. Vi kan dölja mycket men inte att saker tar en jävla tid, vi har ursäkter för allt men inget blir klart. Frånvaron är typisk också. Vi tycker att vi anstränger oss för att vara på rätt plats vid rätt tid, några missar här & där gör väl inget tänker vi, men det gör det. Människor som inte har ett aktivt missbruk har helt enkelt inte samma höga frekvens av dubbelbokningar, schemakrockar, förkylningar, sjuka barn, beordrad övertid, släktkalas, läkarbesök eller tentor att plugga till. För oss är det konstant.
Nått som inte stämmer
Vi har så mycket på gång men ändå händer ingenting, inga resultat att visa upp. Vi är så upptagna med vårt drickande eller drogande att vi är glada om vi kommer undan med ursäkterna. Att vi både jobbar över & levererar på halvfart kan vi inte göra mycket åt, söker i desperation sympati genom vardagsdrama. Katten är sjuk, bilen gick sönder, ständigt överväldigade av vår tillvaro.
Vad de egentligen tänker
Normala, nyktra människor ser allt detta, men tror oftast att vi är utbrända, har problem på hemmaplan eller psykiska problem.
De noterar vårt avvikande beteende & tror inte på våra ursäkter, men de säger inget, inte till oss i alla fall.
De som vet, vet
Personer som sett beroende på nära håll eller varit i samma situationen förstår ganska snabbt. Andra lägger inte ihop pusslet förrän vi råkar bli avslöjade.
Vi tror inte att någon har en aning medan vi själva spelar schack i fyra dimensioner för att hålla ihop tillvaron.
I verkligheten står vi där med ett halvfärdigt projekt, fyra dåliga ursäkter, två missade möten, en telefon full av osammanhängande meddelanden och blicken hos någon som inte sovit sedan i julas. Förra julen.
Folk ser mer än vi tror, de säger bara sällan något.